Hälso- och sjukvård i Örebro – Lekeberg
Hälso- och sjukvården ska vara lika bra för dig som patient oavsett var i länet du bor.Samtidigt skiljer sig länsdelarna åt både vad gäller geografi, demografi och vårdutbud.Därför ser vi ett behov av att särskilt lyfta några specifika områden som är extra viktigaför de respektive länsdelarna. I Örebro-Lekeberg tycker vi bland annat att det är viktigtatt satsa på:
- Garanterad kontakt med vårdcentralen samma dag
- Kvälls- och helgöppna vårdcentraler
- Fasta läkare på alla vårdcentraler
- Fler kuratorer och psykologer på alla vårdcentraler
- Skapa sjuksköterskemottagning i Örebro-Lekeberg
- Öka antalet privata vårdcentraler i Örebro-Lekeberg
- Skapa särskild äldrevårdsmottagning i Örebro- Lekeberg för att förbättra
- sjukvården för äldre
- Utöka samarbetet med andra vårdgivare, t.ex. Capio Läkargruppen
- Hälso- och sjukvården ska vara en trygg arbetsplats
- Minska administrationen för personal i vården
- Inför en specialistutbildning för sjuksköterskor inom intensivvård i Örebro
Sjukvården i Örebro-Lekeberg ska präglas av hög tillgänglighet och trygghet. För digsom patient ska det vara enkelt att söka vård oavsett tid på dygnet och avsett åkomma,fysisk eller psykisk. Vården ska finnas nära dig, även digitalt för snabb och effektiv hjälpnär du behöver det.
Den Nära vården
Den nära vården är viktig för invånarna i Örebro kommun och Lekebergs kommun.Vårdcentralerna är grunden i den nära vården och de ska finnas nära patienternaoavsett om du bor i stan eller på landsbygden. Som patient ska man känna sig trygg medatt vårdcentralen är tillgänglig och erbjuder vård samma dag som man söker den,oavsett om du har en fysisk eller psykisk åkomma. Det ska finnas vårdcentraler somerbjuder varierade öppettider och som är tillgängliga även på kvällar och helger.
Vårdcentraler är basen för hälso- och sjukvården i Örebro-Lekeberg. Som första linjensvårdinsats är vårdcentralen ofta medborgarnas första kontakt med sjukvården. Enlättillgänglig primärvård förutsätter att det går att få snabb kontakt med sin vårdcentral,exempelvis via telefon, digitalt eller genom en lättakut. Det finns storaförbättringsmöjligheter när det kommer till dessa kontaktvägar. Telefontillgänglighetenmåste förbättras och vara likvärdig i hela Örebro kommun och Lekebergs kommun.Likaså behöver den digitala vården byggas ut och omfatta fler vårdområden.
Många vårdcentraler i Örebro-Lekeberg är idag beroende av hyrläkare, vilket ärkostsamt och framförallt leder till bristande kontinuitet för patienterna. Antalet fastaläkare måste öka.En fast läkarkontakt kan ansvara för patienten genom hela vårdprocessen, vilket skaparkontinuitet och trygghet. Likaså måste det psykosociala uppdraget tydliggöras ochstärkas på alla vårdcentraler.
I flera regioner har man skapat sjuksköterskemottagningar för att göra vården merpersoncentrerad och trygg för exempelvis patienter med kroniska sjukdomar som harregelbunden kontakt med vården. En sådan mottagning ska finnas i Örebro-Lekeberg.
Det är också viktigt att det finns en variation i utbudet av vårdcentraler, både större ochmindre enheter, som drivs av både det privata och det offentliga. I Örebro-Lekebergdrivs endast 3 av kommunernas 14 vårdcentraler av andra aktörer än regionen. Settöver hela Sverige är vi den region som har minst andel privata vårdcentraler. Enmångfald av aktörer inom primärvården ökar tillgängligheten för patienten och höjerkvalitén. För vårdpersonalen ökar möjligheten att själv få välja sin arbetsgivare vilket isin tur leder till att kraven på arbetsgivarnas arbetsmiljö och villkor ökar.
Sjukvården för äldre
Örebro-Lekeberg präglas, likt många andra delar av länet, av en växande äldrebefolkning. Det är positivt att allt fler lever friska längre men med åldrande ökar ocksårisken för sjuklighet, kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning. Det är viktigt att deäldre får tillgång till rätt vård och behandling.
Under pandemin visade det sig att äldre som bor på särskilt boende inte fått vård ochbehandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-smitta, attdet funnits brister i vården i livets slutskede och brister i journalföringen. Det visade sigtidigt under pandemin att äldre var en mycket skör grupp och att Regionenmisslyckades med att ge dem en god och värdig vård. Det är viktigt att lärdomar ocherfarenheter från pandemin tas tillvara för att sköra äldre patienter ska kunnagaranteras en trygg och säker vård.
Bristen på distriktsläkare på vårdcentralerna och geriatriker inom sjukvården drabbarsärskilt äldre patienter med kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor i äldreomsorgen måstefå bättre möjligheter att komma i kontakt med läkare för att kunna ge den äldrepatienten rätt hjälp och vård på plats.
Det är viktigt att vårdcentralerna kan möta äldre patienters behov på ett lämpligt sätt.Geriatriker och specialistsjuksköterskor med geriatrisk kompetens på vårdcentralernakan både förbättra omhändertagandet av äldre och minska trycket på akutsjukvården.En särskild äldrevårdsmottagning ska inrättas i Örebro- Lekeberg för att förbättrasjukvården för äldre.
Sjukhusvården
Den specialiserade och högspecialiserade vården i Örebro-Lekeberg utförs till störstadel på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ). USÖ ska bedriva konkurrenskraftig ochhögkvalitativ vård med fokus på utveckling. Det är viktigt för Örebro-Lekebergsinvånare att sjukhuset ges goda förutsättningar att utvecklas genom tydliga mål ochinvesteringar. Som relativt ungt universitetssjukhus bör USÖ ständigt ligga i framkantför att vara relevanta och på så sätt locka till sig ny kompetens och flerspecialistområden för att fortsätta växa.Capio läkargruppen i Örebro är en stor tillgång för vår regionala sjukhusvård. RegionÖrebro län har idag vårdavtal med Capio vilket innebär att alla remisser som skickas intill specialistvården fördelas mellan länets olika kliniker, däribland Capio Läkargruppen.Samarbetet har varit fördelaktigt för regionen och bidragit till ökad tillgänglighet ochkortare köer inom vissa områden. Region bör utveckla det avtalet ytterligare samt ökamöjligheterna att skapa fler avtal med andra vårdgivare och göra dem till en mernaturlig del av Region Örebro läns hälso- och sjukvård.
Universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildnings- och forskningsnivå. Det skafinnas goda möjligheter att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt isammanhanget är begreppet universitetssjukvård som betecknar de delar av hälso- ochsjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som del av kärnverksamhet.
Vården ska vara en trygg arbetsplats
Sjukvårdsorganisationen i Örebro-Lekeberg ska vara en attraktiv arbetsplats, såväl påUSÖ som i den nära vården. Som anställd i Region Örebro län ska man känna sig delaktigoch lyssnad på. Det ska också finnas möjligheter att utvecklas på sin arbetsplats ochpersonalens mående och hälsa ska prioriteras. Verksamheterna ska drivas framåtgenom ett inspirerande ledarskap och engagemang hos personalen. Vårdutbildademedarbetare ska ägna merparten av sin tid till patientnära arbete. Arbetsuppgifter sominte förutsätter vårdkompetens kan utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade.
Regionen behöver arbeta med flera saker för att bli en attraktivare arbetsgivare. Det ärviktigt att utveckla arbetsvillkoren. Vårdcentralerna i Örebro-Lekeberg, USÖ och andravårdinstanser i länsdelen har olika behov. Därför behöver de enheter som vill, tillåtaspröva annan schema- och skiftläggning. Det är också viktigt att ständigt arbeta medeffektivisering av administration, planering och dokumentation för att göra bland annatvårdcentralerna till attraktivare arbetsplatser.
Vi behöver också möta rekryteringsbehovet av specialistsjuksköterskor som finns inomsåväl sjukhusvården som den nära vården. Genom att öka möjligheten försjuksköterskor att vidareutbilda sig i Örebro län ser vi till att fler tar steget och blirspecialistutbildade sjuksköterskor.
Hälso- och sjukvård i södra länsdelen
Hälso- och sjukvården ska vara lika bra för dig som patient oavsett var i länet du bor.Samtidigt skiljer sig länsdelarna åt både vad gäller geografi, demografi och vårdutbud.Därför ser vi ett behov av att särskilt lyfta några specifika områden som är extra viktigaför de respektive länsdelarna. I södra länsdelen tycker vi bland annat att det är viktigtatt satsa på:
- Öka tillgängliga vårdcentraler för vård i tid
- Garanterad kontakt med vårdcentralen samma dag
- Helg- och kvällsöppna vårdcentraler
- Närakut i södra länsdelen
- Stärka folkhälsan genom ett förebyggande hälsoarbete
Sjukvården i den södra länsdelen präglas av länsdelens vidsträckta landsbygd ochprimärvårdens vårdcentraler i centralorterna. Vi vill stärka banden mellan primärvårdoch specialistvård för att öka tillgängligheten och för att ge rätt vård i tid. Det gör vibland annat genom användning av effektiva digitala verktyg i interaktionen mellanprimärvård och den specialistvården. Vårdköer var redan innan corona-pandemin ettstort problem men under pandemin byggdes en ännu större vårdskuld upp.Vårdskulden och köerna måste systematiskt arbetas bort.
På länsdelsnivå är primärvården den sammanhållande länken för all hälso- ochsjukvård. Därför är det viktigt att primärvården är tillgänglig för patienterna. Det skavara lätt att boka tid på vårdcentralen och vårdcentralerna bör kunna erbjudakvällsöppet åtminstone vissa dagar i veckan.
Då det saknas specialiserad akutverksamhet i södra länsdelen bör en närakut inrättas.Dit ska patienter med mer akuta vårdbehov än vad den vanliga vårdcentralen kanbehandla kunna vända sig för hjälp, t.ex. vid misstänkta frakturer, hjärnskakning,misstänkt propp i ben, större sårskador och vid akuta allergiska problem.
Förebyggande arbete
Genom utökat förebyggande arbete kan folkhälsan främjas. Med ett kontinuerligthälsofrämjande arbete kan kroniska sjukdomar kopplade till livsstil t.ex. diabetes typ 2förebyggas. På sikt ger detta ett ökat allmänt välmående men också lägre kostnader förhälso- och sjukvården. Även barnavårdscentralen (BVC) och förskolan kan bidra genomförebyggande åtgärder för att motverka t.ex. psykisk ohälsa bland yngre.
Vård i hemmet
Det är viktigt att det finns en sammanhållen vårdkedja från behandling ochrehabilitering på sjukhuset till ytterligare åtgärder i hemmet, vad gäller t. ex.medicinering och sjukgymnastik. I så stor mån som möjligt ska sådant vara organiseratoch förberett i förväg. Rätt och anpassad kost är också en viktig del av rehabilitering.
Det lokala ledarskapet
Vårdcentralerna ska vara bra och trygga arbetsplatser och under gott ledarskap därvarje anställd ges möjlighet att vara delaktig i arbetsplatsens arbete och utveckling. Detstärker såväl vårdcentralen som arbetsplats som det egna välbefinnandet hosmedarbetarna. En bra personalpolitik och en uppskattad arbetsplats gör det lättare attbåde rekrytera ny personal och att behålla befintlig personal.
Hälso- och sjukvård i norra länsdelen
Hälso- och sjukvården ska vara lika bra för dig som patient oavsett var i länet du bor.Samtidigt skiljer sig länsdelarna åt både vad gäller geografi, demografi och vårdutbud.Därför ser vi ett behov av att särskilt lyfta några specifika områden som är extra viktigaför de respektive länsdelarna. I norra länsdelen tycker vi bland annat att det är viktigtatt satsa på:
- Tillgänglig vård på Lindesbergs lasarett dygnet runt, året om
- Garanterad kontakt med vårdcentralen samma dag
- Helg- och kvällsöppna vårdcentraler
- Tillgängligheten till folktandvård ska öka, inte minska
Trygghet ska prägla all verksamhet i Regionen. Det är därför helt centralt att kunnakänna trygghet i att du får den vård du har rätt till och att du får vård i tid. Genom att gevår personal och våra enheter förutsättningar att uppfylla vårdgarantin säkerställsdetta. Vi måste fortsätta värna akutsjukvården på Lindesbergs lasarett. Därför är det nuviktigare än någonsin att visa tydlighet, vilja och politiskt ledarskap för att behålla ochrekrytera nödvändig kompetens för en god, trygg och tillgänglig vård för våra invånare inorra länsdelen. Trygghet är inte bara viktigt för patienterna utan också förmedarbetarna. Utvecklingen går just nu åt fel håll då hot och våld mot vårdmedarbetareökar. Akuten och ambulansen är särskilt utsatta arbetsplatser. Som arbetsgivare måsteRegion Örebro län kunna garantera en trygg arbetsmiljö. Vi bor i en Region med godaförutsättningar, men ett nytt politiskt styre behövs. Vår Region behöver ett politisktstyre som vet att prioritera rätt ur kommuninvånarnas perspektiv, som vågar seproblemen och är villiga att jobba för en lösning på dessa.
Lindesbergs lasarett
Lindesbergs lasarett är ett viktigt kugghjul för den specialiserade vården i länet. Därförmåste Lindesbergs lasarett fortsätta utvecklas. Det är styrka för vårt län att ha treakutsjukhus, därför behöver det även fortsättningsvis finnas en akutmottagning vidLindesbergs lasarett som är öppen dygnet runt, året om. Det är viktigt att hälso- ochsjukvården jobbar med effektivisering. Vår uppfattning är att centraliseringnödvändigtvis inte är det samma som effektivisering. Regionen måste därför se överförändringar av verksamhet så att eventuella förändringar faktiskt får önskad effekt.
Vårdcentralerna
För moderaterna är läkarbemanningen på vårdcentraler runt om i norra länsdelen enviktig fråga. Såväl vårdcentralernas utbud som öppettider behöver utvecklas i enlighetmed vad länsdelsinvånarna efterfrågar. Hälso- och sjukvården måste också dra nytta avteknisk utveckling och digitalisering och använda sådana verktyg då det är möjligt.Digital vård behöver utvecklas ytterligare.
Folktandvården
Folktandvården i norra länsdelen behöver utvecklas. Tillgängligheten till folktandvård inorra länet har minskat, vilket är ett steg i fel riktning. Tillgänglig tandvård måste finnasi alla länets kommuner.
Psykiatri och BUP
Det behövs fler kuratorer och psykologer på vårdcentralerna i norra länsdelen. Stödettill patienter med psykisk ohälsa behöver prioriteras och köerna till den psykiatriskavården måste kortas rejält. Det gäller såväl köerna till utredning och fastställd diagnossom till behandling. Många familjer och anhöriga kämpar för att få hjälp men tvingasvänta mycket längre, ibland flera år, innan rätt hjälp kan sättas in. Långa köer gör attbåde drabbade och anhöriga får lida länge.
Hälso- och sjukvård i västra länsdelen
Hälso- och sjukvården ska vara lika bra för dig som patient oavsett var i länet du bor.Samtidigt skiljer sig länsdelarna åt både vad gäller geografi, demografi och vårdutbud.Därför ser vi ett behov av att särskilt lyfta några specifika områden som är extra viktigaför de respektive länsdelarna. I västra länsdelen tycker vi bland annat att det är viktigtatt satsa på:
- Fullvärdigt akutsjukhus i Karlskoga
- Stärk ambulansverksamheten i västar länsdelen
- Återöppna förlossningsverksamheten vid Karlskoga lasarett
- Utred konsekvenserna av länskliniker
- Garanterad kontakt med vårdcentralen samma dag
- Skapa särskild äldrevårdsmottagning i västra länsdelen för att förbättra
- sjukvården för äldre
Karlskoga lasarett
Ett fullvärdigt akutsjukhus är grunden för sjukvården i västra länsdelen.Ambulansverksamheten får idag färre akuta fall och många patienter körs in till Örebro.Fokus för länsdelssjukhusen bör istället ligga på samverkan för att avlasta USÖ genomatt ta hand om så många patienter som möjligt. Att det finns nära akutsjukvård äroerhört viktig för den tunga industrin i Karlskoga och Degerfors. I Karlskoga finns ett avSveriges största processsindustriområden med högriskverksamhet som kanmedföra allvarliga skador för många och som snabbt behöver hjälp. En högfungerandeakutsjukvård, med beredskap på nära håll bidrar till en stor trygghet. Mångainom processindustrin arbetar dygnet runt och det kan med stor sannolikhet uppståskador som snabbt behöver vård. Många medborgare känner en oro över dagensberedskap på Karlskoga lasarett och upplever att det finns för stora risker medtransporter på E18 som många gånger blockeras av andra olyckor och avbrott. Dagensorganisering med länskliniker medför att många medborgare och personalbehöver åka runt i regionen för att få och ge vård. Det är inte hållbart ur perspektivenekonomi, arbetsmiljö och miljöpåverkan, inte minst med tanke på utvecklingen av priserpå bränsle och energi. Att ha tre fullvärdiga akutsjukhus i länet skapar trygghet ochhållbarhet för länets invånare och sjukvårdspersonal, något som i dagens säkerhetsläge iEuropavärldsläge är av högsta vikt.
Förlossningen i Karlskoga
Västra länsdelen har tidigare haft förmånen att ha ett akutsjukhusmed förlossningsavdelning och BB och länets födande kvinnor har haft möjlighet tillvalfrihet. Sedan kvinnosjukvården omorganiserades till länsklinik börjadesommarstängningar ske, vilka skapade oro och missnöje i Karlskoga. 2019 stängdesförlossningen helt trots massiva protester från medarbetare, näringsliv, politiker ochinvånare i Karlskoga och Degerfors samt närliggande kommuner. Centraliseringen somskett i vårt län har drabbat Karlskoga lasarett hårt och orsakat personalflykt, sämrearbetsmiljö och en ständig oro för lasarettets överlevnad. Särintressen frånyrkesföreningar bör inte vara grunden för att hålla Karlskoga BB stängt, lagkrav ska varagrunden för ett återöppnande. Vi vet att det är möjligt redan idag. I en tid när det behövsfler vårdplatser inom förlossningsvården är det helt fel väg att gå att stänga envälfungerande mycket omtyckt förlossningsavdelning, kvinnoklinik och BB. För attskapa en trygg och säker förlossningsvård i länet behövs båda förlossningsavdelningaröppna dygnet runt, året om. Vi behöver säkerställa att rekrytering sker av deyrkesgrupper som krävs för att öppna upp förlossningen i Karlskoga och använda oss avde statliga medel som finns öronmärkta för förlossningsvården. Moderaterna har viljanoch modet att genomföra en återöppning av förlossningen i Karlskoga snarast!
Sjukvårdens organisation
Länets sjukvård bör organiseras så att det blir attraktivt att arbeta inom hela RegionÖrebro län. I västra länsdelen handlar det främst om att förbättra arbetsmiljön förmedarbetarna på Karlskoga lasarett och ta tillbaka det nära, lokala ledarskapet. Genomatt låta personalen vara delaktiga och fatta egna beslut effektiviserar vi beslutsfattandetinom Regionen vilket på sikt medför kortare vårdtider och ökar tillgängligheten samtbidrar till att regionen kan bli mer attraktiv som arbetsgivare. Befintliga länskliniker börutredas och utvärderas för att se vilka konsekvenser det medfört samt vilkaförbättringar ur ett kvalitets- arbetsmiljö- och effektiviseringsperspektiv de bidragittill. Även kostnadsutvecklingen i förhållande till vårdinsatser bör redovisas samt hur dethar påverkat kompetensförsörjningen med perspektivet till vilka sjukhus man harförsökt att rekrytera, samt vilka tjänster som utlysts och hur utfallet avrekryteringsprocessen ser ut.
Kompetensförsörjning
För att säkerställa kompetensförsörjningen inom Hälso- och sjukvården såsom inomFolktandvården i västra länsdelen och andra länsdelar bör marknadsföringen ses överför att öka attraktiviteten att arbeta i länets kranskommuner. Efter pandemin hartrenden vänt och fler vill flytta ut till landsbygden, regionen bör samverka medkommunerna för att skapa incitament och öka upptagningsområdet för rekryteringav ex. läkare, sjuksköterskor, tandläkare till landsbygdskommunerna för att säkerställaatt sjukvård och folktandvård kan bedrivas i länets alla kommuner. Regionen uppfattaratt det är svårt att rekrytera och behålla arbetskraft till vården. Organiseringen avlänskliniker samt centraliseringen försvårar rekrytering av personal från hela regionen,då många förväntas arbetspendla vilket gör det svårare för många då tidsåtgången,kostnader och osäkerheten om hur livspusslet kan hanteras blir avgörande för enanställning.
Tillgängliga vårdcentraler
Vård som människor behöver ofta behöver flyttas ut från akutsjukhusen för att iställetfinnas närmare patienten och hemmet. Vi bör utveckla den personcentrerade vården därpatienten är i fokus och där kontinuitet i vårdkedjan är ledstjärna. Tillgängligheten påvårdcentralerna i Karlskoga och Degerfors bör utökas. Digitala lösningar och utökadeöppettider såsom jouröppet är en viktig del. Jouröppet skapar även avlastning för länetsakutmottagningar. Fasta läkare skapar kontinuitet och trygghet särskilt för våra äldre.Bättre samverkan bör ske mellan kommun och region särskilt gällande äldreomsorgen.Att införa äldremottagningar i västra länsdelen är av stor vikt för att förbättraomhändertagandet av multisjuka äldre.